Det här med privata vägar
På sociala medier har jag läst ett stort antal upprörda inlägg om att Sverige nu ska få privata vägar och att det är en fruktansvärd katastrof. Men faktum är att de flesta vägar i Sverige är privata vägar. Dessa vägar kallas enskilda vägar.
å sociala medier har jag läst ett stort antal upprörda inlägg om att Sverige nu ska få privata vägar och att det är en fruktansvärd katastrof. Men faktum är att de flesta vägar i Sverige är privata vägar. Dessa vägar kallas enskilda vägar.
Det finns totalt 430 000 kilometer enskilda vägar (dvs privata vägar) i Sverige. Det ska jämföras med 140 800 km allmänna vägar (2017) fördelade på 98 500 km statliga vägar och 42 300 km kommunala vägar och gator. Av de enskilda vägarna har 74 000 km statliga bidrag och de är därmed tvungna att hålla öppet för allmän trafik. Dessa vägar sköts i allmänhet av vägföreningar (samfälligheter). Sammantaget finns det 24 000 olika privata väghållare för dessa vägar.
Det allmänna vägnätet med staten som väghållare skapades 1944 när Vägverket bildades för att hantera de vägar som redan tidigare förstatligats och de vägar som vid detta tillfälle övertogs av staten. Det allmänna vägnätet består av europavägar, riksvägar och länsvägar. Alla dessa vägar har nummer.
Regeringens planer
Sveriges vägar är alltså i huvudsak redan privata förutom de största vägarna som är statliga kommunala. Att bli upprörd över att någon föreslår privata vägar är helt enkelt löjligt. Det som regeringen föreslår är alltså inte att det ska skapas privata vägar. Det de föreslår är att allmänna vägar ska kunna finansieras genom avgifter och att nån annan än Trafikverket kan ansvara för bygget av dem. Det senare är den föreslagna förändringen.
Regeringen vill i första hand skapa ett statligt bolag vid sidan av Trafikverket för att kunna bygga vägar. Det är något som redan finns i Danmark och Norge. Men regeringen funderar även på att släppa in privata bolag för att bygga vägar. Dessa bolag såväl som det statliga bolaget förväntas ta betalning för användandet av dessa vägar.
När det gäller att finansiera vägar genom vägavgifter är det redan tillåtet och möjligheterna utvidgades genom lagändringar som beslutades 2022 och trädde i kraft 2024 och i år. Rent principiellt kan jag inte ett problem med det. Det blir ett sätt att få bilismen att betala en större andel av de verkliga kostnaderna för att köra bil. Det är bättre om det bara är tillåtet för statliga bolag att göra det men troligen ingen katastrof om även privata företag får göra det.
Vägavgifter
Vägavgifter är heller inget okänt i Sverige. Både i Göteborg och Stockholm finns de så kallade trängselavgifterna som ju är en betalning för att köra på de aktuella vägarna och gatorna under vissa tider. Dessutom finns det avgifter för att köra på Öresundsbron. Dessutom är det avgifter för att får köra på Sundsvallsbron och Motalabron. Under åren 2001-2025 var det också avgift på Svinesundsbron.
Betalvägar finns också i en stor mängd länder i Europa (ex. Grekland, Kroatien, Frankrike, Spanien och Italien). Även privata företag kan driva vägar i en del länder. Avgifter för tunnlar och broar finns också i många länder. Några exempel är Danmark, Norge, Frankrike och Schweiz. Även trängselavgifter/vägtullar finns i en mängd städer såsom exempelvis Oslo, London, Aten,
Det finns numera också möjligheter för staten att ta betalt för trafik som vill köra genom Sverige genom så kallade vinjettavgifter, dvs betalning i förväg. Det kan även användas för svensk trafik på en del vägar. Detta finns redan i en mängd europeiska länder såsom Schweiz, Österrike, Bulgarien, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Tjeckien och Ungern. Det handlar i de flesta av dessa fall om länder med en omfattande genomfartstrafik och det vore rimligt att också ha en sådan avgift i Sverige där det finns en omfattande genomfartstrafik med utländska fordon till Norge.
Ps. Bilden i toppen är ett konstverk av Joaquin Torres Garcia.
Did you enjoy this article?
Recommend it — Standard Reader surfaces well-loved writing to more readers across the network.