Ekobyar som ett sätt att rädda glesbygdsorter

Ekobyar som ett sätt att rädda glesbygdsorter. Jag har tidigare skrivit om vindbyar, bokbyar, kultursatsningar skidorter och fiskelägen med mera när det gällt glesbygdsorter där avfolkningen saktats ner, förhindrats eller vänts till folkökning.

Vissa saker har visat sig fungera, andra saker inte alls. Det verkar fungera bäst när det är stadigt förankrat i den ort det handlar om och när gamla invånare är inblandade. Initiativtagare är ofta en återflyttare från nån storstad men kanske lika ofta så finns det en tradition och kultur av att klara sig själva.

Nu ska jag skriva om orter där utvecklingen vänt genom etablering av en så kallad ekoby. En ekoby är ett bostadsområde där hållbarhet, ekologisk, social och ekonomisk står i centrum. Det kan betyda solpaneler och kompost för vissa, gemensamma måltider och bilpool för andra, och oftast bådadera. Ofta handlar det också om kollektiv, kooperativ, jordbruk, skogsbruk, alternativa livsstilar och annat.

Det finns ganska många ekobyar. De flesta är så små att de bara är att betrakta som ekogårdar eller jordbrukskooperativ. De är inte så intressanta i detta sammanhang. En del så kallade ekobyar är inte mycket mer än en bostadsrättsförening, ett kollektivt jordbruk eller nåt liknande. En del ligger dessutom i utkanten av en stad som Stockholm eller Lund och kan inte anses ligga i en glesbygd. de är också ganska ointressanta vad det gäller glesbygdsutveckling. Många har dessutom en antroposofisk koppling eller en koppling till så kallad new-agekultur och religion. Det är också mycket hippiekultur över många av dess ställen. Men inte alla.

Ekogårdar och ekobyar

Några mindre ekobyar är exempelvis  Charlottendal, Earthbound (Grimsnäs, märkligt med engelsk hemsida och engelskt namn men många invånare är invandrare), Kampetorp, Lagnö bo, Nackunga bogemenskap, Rydebacke, Solbyn, Suderbyn (också med en hemsida på engelska, mycket märkligt), Sunnemo ekoby, Tuggelite, Utsikten ekoby, Understenshöjden. Några andra är Ruskola, Åkesta, Bålarna, Myrstacken, Smeden, Mjölnartorpet, Hållkollbo och Goda händer. De flesta av dessa ekobyar har liten, mycket liten eller ingen påverkan på den bygd eller den ort där de ligger.

Några ekobyar eller liknande byar som sannolikt har och har haft en effekt på de orter de finns i är Baskemölla ekoby (Baskedal), Stjärnsunds ekoby (Permakultur Stjärnsund), Hågaby, Moder Jord, Ljusbacken och Skogsnäs. Det kanske också gäller en del av de ekobyar jag nämnt i det förra stycket. Då får de sannolikt egna artiklar precis som de större byarna jag nämnt i detta stycke. I detta sammanhang nämns ofta även Skattungbyn som jag redan skrivit om. I Kaxås har ekobyn Ladriket varit en del av satsningen på byn.

Läs mer:

• Fengersfors – en papegoja i granskogen
• Glesbygdsort som vänt utvecklingen – Uddebo
• Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Skattungbyn
• Kultursatsningar allena räddar inte en ort – Ställberg
• Jämshög – Sveriges fjärde bokby
• Den tredje bokbyn i Skåne heter Kivik men kallas Albo
• Bokbyn med byföreningar – Önneköp
• Bokbyn Borrby – ett försök att skaka liv i avfolkningsort
• Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Furudal
• Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Kaxås