Tågtrafik ger ökad befolkning

Forskarna har undersökt vad som hänt över en tjugoårsperiod med 44 svenska samhällen som fått tågtrafik på 90-talet. Detta hr de sen jämfört med liknande orter som inte fått det. Syftet var att se om tågtrafiken påverkar var folk bosätter sig. Dessutom om inkomster, utbildningsnivå och/eller arbetslöshet hos befolkningen på en ort förändras när den får tågtrafik.

Tjugo år efter öppningarna upplevde områden med nya stationer en befolkningsökning med 18,2%: Vidare en ökning med 21,6% av befolkningen i arbetsför ålder och en ökning med 22,5% av den totala förvärvsinkomsten i förhållande till kontrollområdena. Däremot observerades inga signifikanta effekter på genomsnittlig förvärvsinkomst under någon period efter öppnandet. Områdena fick också en ökning med 5,8 procentenheter vad det gäller eftergymnasial utbildning. Märkligt nog tillsammans med en ökning av arbetslösheten med 2,7 procentenheter. Allt jämfört med kontrollområdena.

– Vi ser däremot ingen signifikant effekt på inkomster eller produktivitet. Tågstationerna driver alltså en omfördelning av befolkningen inom en region, så att fler flyttar till orterna med tåg från dem utan tåg. Men det finns inga tecken på att det leder till en ökad produktivitet på totalen, säger Carl-William Palmqvist,- GHAn är docent på Lunds Tekniska Högskola (LTH) och forskare Nationellt kunskapscentrum för kollektiv mobilitet (K2) och har gjort studien tillsammans med Alexandra Rojas Mullor och Rosalia Camporeale på LTH.

”Mer av samma” till orterna

I stort sett fick orterna ”mer av samma” vad gäller befolkning. Orter med redan höga inkomster drog till sig fler och nya invånare med höga inkomster. Orter med lägre inkomster fick inflyttning av fler som också hade lägre inkomster. Befolkningsökningen var relativt stor i orterna med lägre inkomster jämfört med de rikare. Något som inte var överraskande för forskarna.

– Studiens resultat kan vara relevanta för regioner och kommuner som överväger att öppna fler stationer för lokal och regional tågtrafik, samt för Trafikverket när de överväger huruvida nya stationer ska öppnas och hur de ska samfinansieras, säger Carl-William Palmqvist.

– Frågorna kan bli särskilt viktiga och komma i ett nytt ljus när vi går in i en period med minskande befolkning på grund av låga födslotal och låg invandring, säger han.

Han hoppas kunna bidra till en mer evidensbaserad diskussion kring öppnandet av nya stationer och trafikutbudet på mindre orter framöver.

– Regionförstoring har varit och är fortfarande en stark trend och vision i Sverige, och vi hoppas att bidra med relevant kunskap, så att den sker på ett bra sätt.

Komplexitet i resultaten

Samtidigt som resultaten visar att tågstationerna var förknippade med betydande och varaktig tillväxt i befolkningsstorlek och total förvärvsinkomst syntes också andra mer komplexa socioekonomiska förändringar.

– Å ena sidan tyder resultaten på en något högre utbildningsgrad på orter som får tågtrafik, men också på en något högre arbetslöshet. Effekterna är lite motstridiga, men det handlar sannolikt om olika personer och delvis olika orter. Storleken på hur mycket befolkningen ökar med varierar också ganska kraftigt, särskilt om man jämför orter med olika inkomstnivå. Vi vet att det blir en ökning, och har en uppskattning av med hur mycket, men det troliga spannet är ganska stort. Därför är det svårt att säga exakt hur stor ökning det blir. De socioekonomiska förändringarna som följer på ett öppnande är därför lite svåra att förutsäga i enskilda fall, säger Carl-William Palmqvist.