De mexikanska kartellerna – från opium till avocado

De mexikanska kartellerna – från opium till avocado. De tre största odlingsländerna av opium för produktion av heroin är Afghanistan, Myanmar och Mexico. De största legala odlingarna av opium finns i Turkiet där större delen av världens morfin framställs. Detta utgör grund för produktion av icke-syntetiska opioider som morfin, kodein och tebain i världen. Syntetiska opioider som exempelvis fentanyl, oxykodon, hydromorfin, hydrokodon, ketobemidon, petidin, metadon, buprenorfin och tramadol tillverkas av kemiska råvaror eller från kemiska råvaror ihop opium eller morfin. Syntetiska opioider kan i flera fall vara mycket starkare än heroin och morfin. I andra fall kan de vara betydligt mildare och används då ofta som behandling av opioidmissbrukare.

Afghanistan har länge varit det viktigast produktionsområdet för heroin till Europa. Myanmar för heroin till Asien och Mexico har haft motsvarande betydelse för USA. Men opioidkrisen i USA som startade med ett omfattande missbruk av oxykodon som kunde fås genom recept har förändrat förutsättningarna för opioidmarknaden i USA. När myndigheterna skärpte reglerna för utskrivningen av oxykodon så gick missbrukarna över till heroin men snart började heroinet ge vika för den mycket blligare och mycket starkare drogen fentanyl. Fentanyl är lätt och billigt att tillverka. Styrkan gör att det handlar om små volymer vilket också gör det lättare att transportera och sälja.

Mexico och heroinmarknaden i USA

De mexikanska kartellerna växte kraftigt när fentanyl introducerades i USA i en större skala kring 2014. Konflikterna mellan och inom olika karteller ökad i och med den minskade efterfrågan i USA då det ledde till konkurrens om att kontrollera den marknad som fanns kvar. Idag finns det en mängd mindre karteller och de mycket stora karteller som fanns tidigare har splittrats samtidigt som det uppstått nya. Kring 1990 fanns det cirka 10 karteller medan det 2020 fanns cirka 70. Utvecklingen liknar den utveckling som tidigare skett i Colombia. Kartellerna fins idag huvudsakligen i Guerreor, Michoacan, Colima, Jalisco och Nayarit.

Konsekvensen blev att opiumodlingen och produktionen av heroin i Mexico har blivit mindre ekonomiskt lönsam. Odlingsarealen minskade därför med 47% mellan 2017 och 2020. Detta har också lett till minskat våld i Mexico, framförallt i delstaten Guerrero där huvuddelen av opievallmon odlas. I delstaterna Michoacan Colima har det istället skett en viss ökning av våldet. Det anses bero på att kartellerna kompenserat förlusten av inkomster från opiumodling och heroin genom att ge sig in i avocadobranschen, Detta genom att kräva avgifter av avocadoodlare, hota avocadoodlare, överta avocadoodlingar och stjäla avocadotransporter.  Cirka 30% av världsproduktionen av avocado sker i Michoacan och angränsande delar av Colima och Jalisco. Det har under samma period som efterfrågan på heroin gått ner i USA skett en kraftig ökning av efterfrågan på avocado på samma marknad.

Utvecklingen har förstärkts genom den politik Donald Trump för som inte på nåt sätt försöker åtgärda vapenexportens från USA till kartellerna vilket är det som möjliggöra för kartellerna att ta över avocadomarknaden. UTan vapen fårn USA skulle de inte kunna göra det.

Läs mer:

• Narkostaten Turkiet och heroinet
• Vinstdriven privat sjukvård bakom opioidkrisen i USA
• Mördandet i Mexico och US-amerikanska vapenlagar
• Världens största kriminella organisationer
• Njutningsmedel och droger från odling
• Gängkrig – fallet Mexico

PS. Bilden i toppen är ett konstverk av Joaquin Torres Garcia.