Problemen med AI

Problemen med AI eller rättare sagt stora språkmodeller (LLM) är inte att vi kan dödas av artificiell intelligens som börjat tänka själv. Helt enkelt för att det inte är möjligt att de ska kunna tänka själva eller vara självmedvetna. Det bara ser ut så då LLM:er använder vanligt språk som ett programmeringsspråk. Självlärande program har dock funnits mycket länge men de har tidigare bara använt språk som specialskrivit för att vara programmeringsspråk.

Inte heller behöver vi LLM till speciellt mycket. Det är bar att ha för att söka igenom stora datamassor och lämna resultaten till människor för att använda resultaten. För speciella ändamål av olika slag är de också användbara. Förmodligen är AI bättre än människor att döma i vissa typer av brottmål då de saknar fördomar. Exempelvis i våldstäktsrättegångar och misshandelsrättegångar. De är värdelösa som sökmotorer. Traditionella indexbaserade sökmotorer är mycket bättre på att ge länkar till relevanta svar.

De stora problemen är annars den extrema koncentrationen av makt och kapital till en handfull AI-jättar i USA som Rasmus Fleischer skriver om i Aftonbladet. Han skriver bland annat om hur ansvarslöst dessa företag släpper lös AI-modeller med destruktiv potential. Datacentrens skenande förbrukning av energi är ett annat stort problem. Däremot förbrukar de inga stora mängder vatten. Det är en missuppfattning som bygger på att folk inte begriper hur kylsystem fungerar. Inte heller Fleischer begriper hur de fungerar. Kylsystem med kylvatten innebär att kylvattnet släpps ut igen. Det förbrukas inte.

Dessutom skapar AI-företagen problem i den finansiella sektorn vilket beskrivs av Rasmus Fleischer:

Ekonomijournalister riktar ljusetpå hur AI-industrins storspelare blåser upp varandras balansräkningar i ett slags finansiell rundgång. Hårdvarutillverkaren Nvidia öser investeringar över alla slags AI-företag, så att dessa kan bygga ännu större datacenter, fyllda med hårdvara köpt från Nvidia. OpenAI och Anthropic tecknar fleråriga avtal där de förbinder sig att spendera hundratals miljarder dollar på hyra av datorkraft från molnleverantörer som Meta, Microsoft och Amazon.

Mottagarna har redan bokfört detta som framtida intäkter, men varifrån pengarna ska komma förblir oklart. Varken OpenAI eller Anthropic går ju med vinst. De intäkter man har kommer främst från några hundra tech-startups som använder AI-modellerna som grundsten för olika specialtjänster, vilka i sin tur inte går med vinst utan hålls igång av riskkapital. Kretsloppet av låtsaspengar bygger på att investerarna fortsätter tro på ständig tillväxt i AI-industrin, en tillväxt som rent konkret innebär en ständigt ökad klimatpåverkan från energislukande datacenter. Hur mycket kan räntorna stiga innan denna tilltro slår över i tvivel, marknadspanik och en ny global finanskris?

Läs mer:

• Överdriven rädsla för AI
• Det här med AI eller LLM
• AI, sociala medier och sökmotorer
• AI-företag och sociala medier
• Kylvatten försvinner inte – apropå stora datacenter
• Att Sverige har billig el är lockande för AI-företagen
• Helautomatisk lyxkommunism – det stundande överflödet
• Helautomatisk lyxkommunism – Kapitalism och kommunism
• AI-företag och sociala medier
• AI: ett annat hot
• Hur mycket el drar en AI-fråga egentligen?