Riskkapitalet formar skolans digitalisering

Riskkapitalet formar skolans digitalisering. Tankesmedjan Balans har börjat granska den snabbt växande industri som utvecklar och säljer digitala verktyg och AI-lösningar till skolan. När allt fler delar av skolans verksamhet flyttas in i kommersiella digitala system blir det viktigt att förstå företagen bakom dem: vilka som äger dem, finansierar deras expansion och påverkar vilka produkter som utvecklas och säljs till skolor.

En studie som kartlägger denna del av USA EdTech-industri är Mapping the political economy of education technology: A networks perspective, publicerad 2019 i Policy Futures in Education. Författarna är Priscilla M. Regan och Elsa Talat Khwaja vid George Mason University.

Författarnas utgångspunkt är att EdTech vuxit till en stor kommersiell sektor och blivit en allt viktigare del av den amerikanska skolan. De placerar utvecklingen i en längre trend av kommersialisering och privatisering av utbildning. Regan och Khwaja riktar särskilt blicken mot riskkapitalbolagen bakom EdTech-företagen och hur deras investeringar påverkar vilka företag och produkter som får möjlighet att växa.

Här behövs en viktig reservation. Studien bygger huvudsakligen på amerikanska investeringsrelationer fram till februari 2017. Uppgifterna är alltså omkring nio år gamla, i en bransch som förändras mycket snabbt och i en annan nationell kontext än den svenska.

Studien ska därför inte läsas som en karta över dagens EdTech-industri. Däremot är den intressant för att förstå hur marknaden byggdes upp och för att visa en metod för att analysera de ekonomiska nätverken bakom företagen.

Studiens syfte

Syftet är att kartlägga den politiska ekonomin bakom EdTech genom att undersöka relationerna mellan riskkapitalbolag och de EdTech-företag de finansierar.

Forskarna identifierar 13 riskkapitalbolag som vid tiden tillhörde de mest aktiva investerarna inom EdTech och kartlägger deras investeringar och medinvesterare. Kartläggningen omfattar 239 aktörer och 272 investeringsrelationer.

Studiens huvudsakliga resultat

Det tydligaste resultatet är att finansieringen av EdTech består av ett omfattande nätverk av sammankopplade aktörer. Tolv av de tretton stora riskkapitalbolagen investerade i minst ett EdTech-företag tillsammans med någon annan av de stora investerarna.

Bland företagen med flest stora investerare fanns Newsela, ClassDojo, LearnZillion, Brilliant och Coursera.

Forskarna hittar ingen tydlig gemensam pedagogisk inriktning bakom investeringarna. Kapitalet var spritt över företag inom bland annat matematik, programmering, musik, skrivande och kommunikationsverktyg.

Vissa företag och investerare hade särskilt centrala positioner i nätverket. Studiens huvudpoäng är att riskkapitalbolagen inte bara tillhandahåller pengar. Genom att avgöra vilka företag som får möjlighet att växa påverkar de också vilka produkter och tjänster som i nästa led når skolorna.

Författarnas diskussion

Regan och Khwaja beskriver EdTech som en del av en längre utveckling mot ökad privatisering och kommersialisering av den amerikanska skolan. För att förstå digitaliseringens konsekvenser räcker det därför inte att undersöka om ett verktyg fungerar. Man behöver också förstå industrin bakom tekniken och vilka aktörer som påverkar dess utveckling.

Författarna betonar samtidigt att studien är begränsad. Den visar främst vilka investeringsrelationer som finns, men säger mindre om investeringarnas storlek och investerarnas motiv. De efterlyser därför mer forskning om hur riskkapital, stora teknikföretag, filantropiska organisationer och offentlig utbildningspolitik samspelar.

Koppling till dagens svenska EdTech-industri

Det går inte att överföra den amerikanska kartan direkt till Sverige 2026. Men det finns svenska exempel på samma grundläggande struktur: EdTech-företag finansieras av nationella och internationella riskkapitalaktörer för att expandera.

Den tydligaste direkta kopplingen är New Enterprise Associates, NEA, som är ett av de 13 stora riskkapitalbolag som ingår i studiens kartläggning.

2025 investerade NEA i det svenska AI-bolaget Sana Labs. Efter investeringen kontrollerade NEA 16,87 procent av aktierna och rösterna. Sana uppgav att NEA och Workday Ventures investerat ytterligare 28 miljoner dollar.

Även andra svenska EdTech-bolag finansieras på liknande sätt. Dugga tog 2021 in 46 miljoner kronor för internationell expansion, med finska Sparkmind som huvudinvesterare. Magma Math tog 2024 in 40 miljoner dollar i en investeringsrunda ledd av amerikanska Five Elms Capital, bland annat för AI-utveckling och internationell expansion.

Likheterna betyder inte att den svenska EdTech-industrin ser likadan ut som den amerikanska. Men studiens grundfråga är fortfarande relevant: för att förstå vilka digitala verktyg som utvecklas för skolan kan det vara nödvändigt att också följa pengarna bakom företagen.

Efterföljande forskning – investerarna formar också framtidsbilden

Senare forskning har gått vidare från att enbart kartlägga vem som investerar i vem. I When public policy ‘fails’ and venture capital ‘saves’ education: Edtech investors as economic and political actors studerar Janja Komljenovic, Ben Williamson, Rebecca Eynon och Huw C. Davies EdTech-investerare som både ekonomiska och politiska aktörer.

Forskarna visar hur investerare som GSV Ventures och Owl Ventures inte bara finansierar företag utan också försöker forma idéer om framtidens utbildning. Genom rapporter, konferenser och nätverk bygger de legitimitet för de tekniska lösningar de finansierar.

Forskningen fördjupar därmed Regan och Khwajas poäng: frågan är inte bara vem som får kapital, utan också vilka aktörer som får inflytande över hur skolans problem definieras och vilka lösningar som framstår som rimliga.

Senare forskning har också undersökt vad EdTech-företag försöker göra med den resurs som blir allt viktigare när utbildningen digitaliseras: data. I Monetising Digital Data in Higher Education: Analysing the Strategies and Struggles of EdTech Startups från 2024 analyseras bland annat 16 EdTech-startups.

Forskarna visar hur företagen försöker skapa ekonomiskt värde genom analysprodukter, kontroll över data, företagsförvärv och nya datatjänster. Samtidigt fann de inga belägg för försäljning av användardata eller riktad reklam i de företag de studerade.

Våra reflektioner

Den efterföljande forskningen stärker bilden av EdTech som mer än en marknad för tekniska produkter. Bakom verktygen finns nätverk av företag och investerare som kan påverka vilka lösningar som utvecklas och vilka idéer om undervisning som får ekonomiska resurser att växa.

Som vi återkommit till i vår granskning av AI i skolan och EdTech-industrin är vi inte motståndare till att lärare använder tekniska hjälpmedel. Men utvecklingen ska styras av lärare och rektorer utifrån deras professioner, inte av riskkapitalbolag och stora EdTech-företag.

Tankesmedjan Balans

Ursprungligen publicerat på Balans hemsida. Licens: CC BY 4.0

PS. Bilden i toppen är ett konstverk av Atanasio Soldati.