Skip to content

Andelen uppklarade brott är ett dåligt mått

Andelen uppklarade brott är ett dåligt mått på polisens effektivitet. Detta mått kallsa uppklarningsprocent och det är ett mycket dåligt mått när det ska göras jämförelser mellan olika länder. Något som beror på att länder räknar och för statistik mycket olika. En mycket stor del av de brott som anses vara uppklarade i andra länder är inte uppklarade i Sverige.

Svensson
Nov 11, 20262 min read

ndelen uppklarade brott är ett dåligt mått på polisens effektivitet. Detta mått kallas uppklarningsprocent och det är ett mycket dåligt mått när det ska göras jämförelser mellan olika länder. Något som beror på att länder räknar och för statistik mycket olika. En mycket stor del av de brott som anses vara uppklarade i andra länder är inte uppklarade i Sverige. Det gäller framförallt brott där utredningen läggs ner av olika skäl. I Sverige är dessa brott inte uppklarade medan de i de flesta andra länder räknas som uppklarade.

– Vi behöver jämföra samma saker för att kunna dra rätt slutsatser. När registreras ett brott och när räknas det som uppklarat? Svaren skiljer sig mellan länderna och påverkar procentsatserna. Samtidigt kvarstår vårt ansvar att förbättra de svenska utredningsresultaten, säger Johan Olsson. Han är chef för polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Andelen som går till lagföring (åtal och åtalsunderlåtelse) är enligt polisen själva ett betydligt bättre mått när polisens effektivitet ska jämföras mellan länder. Och när det gäller lagföring ligger Danmark, Sverige och Finland på ungefär samma nivå medan Norge ligger lägre. Räkans trafikbrott bort hamnra Sverige, Danmark och Finland ännu mer lika i statistiken. Även här finns det dock olikheter mellan olika länder vilket gör att jämförelser måste tas med en nypa salt.

År 2025 hade Sverige 8,8 lagföringar per 1 000 invånare, Danmark 11,7 och Norge 4,1. Finland hade 10,0 år 2024, det senaste året som redovisas för Finland i jämförelsen. Siffrorna är exklusive strafförelägganden. Sverige är det enda av de fyra länderna där antalet lagföringar per invånare har ökat under den redovisade perioden. År 2019 låg Sverige på omkring 7 lagföringar per 1 000 invånare.

Minskad brottslighet

Det är lätt att i sammanhanget tro att det ökande antalet lagföringar i Sverige handlar om att brottsligheten ökat. Men så är inte fallet. Under den tid (2019-2025) som jämförs har brottsligheten minskat samtidigt som lagföringarna ökat.

Den ökade lagföringen i Sverige beror främst på att polisen blivit bättre på att utreda ekonomiska brott. Fler ekonomiska brott lagförs idag än tidigare. Sannolikt är det dock också så att antalet ekonomiska brott ökat. Samtidigt har stölderna i samhället minskat samtidigt som de blivit svårare att utreda (den vanligaste stölden idag är sannolikt stölder i självbetjäningsbutiker när kunderna checkar ut själva. Sådana brott är svårutredda.

Did you enjoy this article?

Recommend it — Standard Reader surfaces well-loved writing to more readers across the network.

Across the AtmosphereDiscussions