Digital fiskeövervakning är framtiden

Fiskare som är medlemmar i DPPO står för mer än 50 procent av alla danska landningar av fisk. Sen 2022 har de investerat i fullt dokumenterat fiske. Kameror, sensorer och digital övervakning följer idag fångsten från nät till landning i hela fiskeflottan – som den första i Europa.

Inga lagar eller förordningar tvingade oss till det. Vi gjorde det för att framtida fiskeförvaltning borde baseras på fakta snarare än gissningar. Och vi vet att det fungerar eftersom exemplet redan finns. Inom tobisfisket har Fiskeriverket använt våra videodata och har i gengäld gett tillstånd att fiska i flera förvaltningsområden på samma resa.

Det är en konkret vinst för båda parter. Staten får bättre, billigare och mer exakt kontroll, och fisket kan planera effektivare och spara både bränsle- och CO2-utsläpp. Dokumentationen blir ett verktyg, inte bara ett krav.

Smartare kontroll

Utmaningen är att myndigheterna inte har tagit tillfället i akt inom annat fiske. Även om potentialen är enorm och systemet har implementerats fullt ut ombord sedan 2024, har de danska myndigheterna hittills inte jaft någon vilja att utnyttja det tekniska genombrottet inom fisket.

Med en ny regering och med fisket placerat i miljödepartementet hoppas vi att det blir annorlunda. Det är dags att avskaffa de befintliga dyra och ineffektiva kontrollmetoderna, stärka kunskapsbasen och säkerställa transparens.

Myterna om fiske fortsätter att regera. Det gäller inte minst i Östersjön, där tidigare felrapporter präglar debatten och bidrar till att kvoteringarna placeras långt under de vetenskapliga rekommendationerna. Det kostar både fiskare och samhället miljontals kronor och miljontals hälsosamma måltider. Det finns minst tre goda skäl att använda dokumentationen till fullo.

För det första ger den en korrekt bild av verkligheten. Debatten om pelagiskt fiske bygger ofta på antaganden om vad som pågår på fartygen. Kameror och AI visar vad som faktiskt pågår. Med fullständig dokumentation kan vi visa att fisk inte kastas överbord och att bifångster utgör långt mindre än en procent av den totala fångsten.

Håll dig ifrån fördomar och fantasier. Dokumentationen löser inte Östersjöns utmaningar med syrebrist, näringsämnen, föroreningar och klimatförändringar, men den flyttar debatten från förnimmelser till fakta.

För det andra gör det kontrollen billigare och skarpare. Med kameror och AI kan insatser riktas efter behov. Detta frigör inspektörer, drönare och fartyg till områden det finns verklig anledning att leta efter och göra en extra insats. Det innebär smartare kontroll.

För det tredje stärker det vår kunskap. I dag är fiskets uppgifter i stort sett outnyttjade i beståndsbedömningarna. Det är slöseri. Exempelvis visar de senaste siffrorna från ICES, som ger de biologiska råden för EU: s fiskekvoter, på betydande framsteg för både skarpsill och sill i Östersjön.

Mindre byråkrati

Sillens lekbiomassa uppskattas vara den högsta sen 1980, och för skarpsill är den den högsta på många år. Ju bättre data – inklusive från själva fisket – desto mer exakt och säker blir kunskapsbasen, och desto bättre kan förvaltningen följa när bestånden förändras.

Och så finns det vinsten som binder ihop allt: Mindre byråkrati.

När ett fiske är fullt dokumenterat bör det inte samtidigt omfattas av regler som tekniken har gjort överflödiga. Förbud mot sortering, krav på snäva arealbegränsningar, dubbelregistrering och toleransmarginaler i loggboken bör ses över och underlättas.

Mer digital dokumentation bör leda till mindre pappersarbete. Inte mer. Fiskarna erbjuder öppenhet och i gengäld bör reglerna förenklas.

När Danmark och EU efter sommaren ska fastställa kvoter och ramar för Östersjön finns möjligheten att skapa positiva förändringar. Vi uppmanar ministern, partierna i Folketinget, Fiskeriverket och EU: s beslutsfattare att fokusera på tre saker:

Använd dokumentationen för att säkerställa att fakta och transparens ligger till grund för förvaltningen av havet, inte myter och föreställningar. Mata in fiskedata i forskning och beståndsbedömning. Se över bestämmelserna och ta bort krav som dokumentationen har gjort överflödiga.

Dokumentationen är inte ett frikort för yrkesfisket, och det löser inte allt. Men det är ett erbjudande om öppenhet som myndigheterna kan omsätta i bättre förvaltning och lägre kostnader. Fiskarna har investerat först. Nu måste myndigheterna följa efter.

Esben Sverdrup-Jensen, direktør i Danmarks Pelagiske Producentorganisation (DPPO)

Publicerad på danska på DPPO:s hemsida och i Altinget. Översatt av Anders Svensson med hjälp av den inbyggda översättningsfunktionen i Vivaldi Browser.

Läs också:

• Kameraövervakning på samtliga stora fiskebåtar i Östersjön