Mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill

Jordbruksverket gjorde redan 2023 en bra utredning och rapport om Vägen framåt mot mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill. Den handlar om hur läget ser ut och vad som kan göras för att uppnå detta. I korthet föreslår rapporten följande saker:

• För att öka landningar av svenskfångad sill och skarpsill behöver fiskefartyg, hamnar och beredningsföretag beakta och möta varandras behov och förutsättningar.
• Fiskförvaltningen behöver tydligare koppla till livsmedelsstrategins målsättning om en ökad beredning av fisk för livsmedelsproduktion i Sverige.
• En robust livsmedelsproduktion av sill och skarpsill kan utgöra en viktig del av Sveriges beredskap.

Det är ganska meningslösa ord om de inte fylls med innehåll. Men rapporten från Jordbruksverket gör faktiskt det. Det är gedigen produkt både vad det gäller beskrivningen av läget och vad som kan göras. Jag kommer i ett antal inlägg att titta på vad rapporten föreslår och kommentera detta. Det första som rapporten konstaterar är att det krävs ett förbättrat samarbete, samarbetsklimat och samtalsklimat mellan den pelagiska blå värdekedjans aktörer i alla led.

Samarbete

Den åtgärd som föreslås är att fiskerisektorn bör aktivt och i samförstånd verka för ett förbättrat samarbete, samarbetsklimat och samtalsklimat. Företrädare för organisationer som samlar fisket respektive beredningsindustrin har ett tydligt ansvar i detta avseende. Jordbruksverket kan via sin roll som diskussionsplattform och i sitt främjandeuppdrag verka för detta.

Detta är egentligen bara tomt prat om et förhoppning att det ska ske. Visserligen är alla överens om detta men det sker inte trots att fiskeribranschen i Sverige är så liten att alla i stort sett känner alla eller i alla falla känner till varandra. Det är därför inte så lätt att åtgärda som det låter. Utan det krävs sannolikt statliga insatser via Jordbruksverket för att organisera detta på ett vettigt sätt. Det sker uppenbarligen inte av sig själv. Ingenting tycks ha hänt på detta område,

Det är i princip samma problem med nästa problem och dess lösning.

Visioner

Nästa problem som tas upp är att det bör skapas en långsiktigt formulerad vision och en åtgärdsplan för en lönsam, cirkulär pelagisk blå värdekedja i Sverige. Lösningen Jorbduksverket föreslår är alltså att det skapas en långsiktigt formulerad vision för den blå värdekedjan för pelagiska arter i Sverige. I relation till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet bör visionen bl.a. beakta fisket, landningar, transporter, beredningsindustrin, lagring, innovationsbehov, hur sidoströmmar bäst tas tillvara samt samspelet med import. Den bör också beakta att långsiktig lönsamhet i alla led är grunden för kedjans fortsatta livskraft i Sverige.

Återigen är det en massa ord utan betydelse och verklig förändringspotential. Men i detta fall föreslås Jordbruksverket att en myndighet får i uppdrag att skapa en sådan vision,

Problemet med detta är att sådan visioner i allmänhet inte blir nåt annat än en massa ord som låter bra men inte har som helst bäring på verkligheten. Om nåt faktiskt hänt på detta område så verka jag missat det eller har inte förstått sammanhanget,

Fina ord och visioner

Dessa två första problem handlar om fina ord och visioner. Det svårt att åtgärda, det sker inte av sig själv och det riskerar att bli en massa fina ord som i praktiken inte har nån som helst betydelse. Därefter kommer de mer praktiska problemen och åtgärderna som jag ska behandla i kommande inlägg.

2024 publicerade Jordbruksverket också en handlingsplan för att uppnå målet om mer livsmedel från svenskfångad sill och skarspill. Den bygger i stort sett på de praktiskt förslag som finns i rapporten och som jag ska beröra i andra inlägg där jag också tar hänsyn till det som står i handlingsplanen.