Att stoppa bottentrålning är inte möjligt

Att stoppa bottentrålning är inte möjligt. I Sverige förekommer bottentrålning i två områden. Dels på västkusten och dels i Bottenviken. I Bottenviken fiskas siklöja på sandbottnar och i Kattegatt och Skagerak, räka, kräfta och fisk på lerbottnar och sandbottnar.

Bottentrålning på sand- och grusbottnar orsakar inga skador på botten då vind, vågor och strömmar påverkar bottnarna mycket mer än bottentrålning. På lerbottnar påverkas främst artsammansättningen. Viss arter försvinner medan andra ökar i antal. Det blir i allmänhet också färre arter. Så ett stopp av bottentrålning leder på sikt till förändringar med fler arter och annan sammansättning av livet. Men de grundläggande skadorna skadorna skedde för hundra år sen och det blir inte värre av den trålning som förekommer idag.

De förslag som finns om bottentrålning är ett totalförbud respektive ett förbud mot trålning i indragningsområden och i marina skyddsområden. Indragningsområden är områden där trålning är tillåten innanför trålfiskegränsens. De finns vad det gäller bottentrålning både i Bottenviken, Kattegatt och Skagerak. I Skagerak och Kattegatt handlar det om kräfttrålning med ristförsedd trål och i Bottenviken om partrålning av siklöja.

Partrålning

Partrålning är när två båtar drar en trål gemenemsamt och mellan sig. Då behövs inga trålbord (tråldörrar) för att hålla trålen öppen. Trålbord vid bottentrålning gör normalt spår i botten. Det finns dock också så kallade flygande tråldörrar eller trålbord.  De vidrör inte botten,

Partrålning innebär mindre påverkan på botten och eftersom det i Bottenviken handlar om partrålning på sandbotten finns det inga som helst skäl att förbjuda bottentrålning där. Varken generellt eller i indragningsområdena. Ettt förbud skulle också innebär att siklöjefisket slogs ut helt. Det står för 75% av yrkesfiskarnas inkomster i Norrbotten och ett förbud skulle i praktiken utplåna fisket i Bottenviken.

Kräft- och räktrålning

När det gäller bottentrålningen i Kattegatt och Skageraks indragningsområden efter kräfta är det ett småskaligt lokalt baserat fiske där fisket sker med ristförsedd trål. Ristförsedd trål innebär mindre bifångster av fisk. Ett bottentrålsförbud i dessa områden skulle innebär att en stör del av det småskaliga lokalt baserade kräftfisket skulle slås ut och försvinna.

I de marina skyddsområden innanför trålfiskegränsen är räkfiske tillåtet i Kosterhavet. Det var en av förutsättningarna för bildandet ava nationalparken att detta småskaliga lokalt baserade fiske skulle kunna fortsätta. Räkfisket är ett bottentrålsfiske med ristförsedd trål av mindre storlek. Ett förbud mot detta fiske skulle innebär att fisket i norra Bohuslän skulle slås ut. Taget tillsammans med ett bottentrålsförbud i indragningsområden skulle det innebär att i stort sett allt fiske baserat i norra Bohuslän skulle försvinna. Något sådant vore helt orimligt med tanke på livsmedelsförsörjning och beredskap.

Inte möligt att stoppa bottentrålning

Om ett generellt bottentrålsförbud i svenskt vatten infördes skulle majoriteten av allt svenskt fiske försvinna. Bara det storskaliga fisket av sill, skarpsill, makrill, tobis, blåvitling med mera samt det storskaliga fiskfisket i Nordsjön skulle bli kvar. Det är förstås också helt orimligt.

Det är alltså inte möjligt att stoppa bottentrålning, De politiker, lobbyister, forskare och miljöaktivister som villl ha ett bottentrålsförbud vet helt enkelt inte vad de pratar om eller så vill de medvetet stoppa allt svenskt yrkesfiske.

Läs mer:

• Jordbruk är skadligare än bottentrålning
• Bottentrålning och skador på bottnarna
• Miljövänlighet och hållbarhet i danskt fiske