Klimatförändringarna hotar Östersjön
Jag har länge hävdat att klimatförändringar är det stora probleme när det gäller fiskbestånden i Östersjön. Fiskeriforskare från Stockholms Universitet har hånat mig på diverse möten om fiske samt förtalat mig på sociala medier och i media som en följd av detta.
limatförändringarna hotar Östersjön. Jag har länge hävdat att klimatförändringar är det stora probleme när det gäller fiskbestånden i Östersjön. Fiskeriforskare från Stockholms Universitet har hånat mig på diverse möten om fiske samt förtalat mig på sociala medier och i media som en följd av detta.
Men nu verkar det som också forskarna på Stockholms universitet kanske också insett att klimatförändringarna är ett av Östersjöns stora problem. I ett faktablad eller en så kallad policy brief menar de att klimatförändringarna förändrat Östersjön i grunden och har stora konsekvenser för olika fiskarter:
Marina värmeböljor får påtagliga konsekvenser för organismer och ekosystem som är beroende av en stabil temperatur, och har redan förändrat marina ekosystem över hela världen. Omfattande massdöd av habitatbildande arter – arter som skapar livsmiljö och struktur för hela ekosystem, till exempel kelp och andra storväxande makroalger samt revbildande koraller – kan utlösa kaskadeffekter som sprider sig genom näringsväven.
Det kan leda till förlust av biologisk mångfald och förändringar i grundläggande ekosystemprocesser, till exempel kolinlagring och näringsomsättning. När de inhemska arterna försvinner kan dessutom invasiva arter och arter i vilande stadier etablera sig. Marina värmeböljor har också kopplats till massdöd bland sjöfåglar på grund av födobrist, vilket visar att effekterna inte stannar i havet.
Uppvärmningen påverkar inte alla arter lika. Varje art lever inom ett geografiskt område som styrs av temperaturen, och hur arten påverkas av uppvärmning beror ofta på var i området den befinner sig. Östersjön saknar korallrev och omfattande kelpskogar, men har andra viktiga arter som kan reagera starkt på temperaturförändringar. Arter som lever vid den varma gränsen för sin utbredning, där temperaturen redan ligger nära det de tål, kan under marina värmeböljor tillfälligt förlora över 40 procent av sin biomassa. Arter vid den kalla gränsen för sin utbredning, till exempel skarpsill, gynnas i stället av att förhållandena närmar sig artens optimum, och deras biomassa kan nästan tredubblas.
Jag har på denna blogg tidigare rapporterat om att den vårlekande sillen i västra Östersjön drabbats mycket hårt av klimatförändringarna, Möjligheterna till lek har försämrats så kraftigt att beståndet kollapsat. Som en konsekvens av detta har fisket på detta bestånd upphört. Troligen har klimatförändringar också påverkat leken för vårlekande sill i Östersjön och Bottenhavet. Värmeböljorna i norra Östersjön och Bottenhavet inträffar företrädesvis på vintern ocj på våren då denna sill ska leka. Troligt är att leken även för dessa bestånd misslyckats i allt högre utsträckning vilket är det som förklarar bristen på sill vid Norrlandskusten på våren. Det har sannolikt mycket lite med fisket att göra vilket forskarna på Stockholms universitet hittills alltid skyllt på.
Samtidigt är jag helt överens om att fisket också påverkar. Men det är förljuget och falskt att som Stockholm Universitets Östersjöcentrum gör att blanda in bottentrålning i ekvationen. Det finns idag i stort sett ingen bottentrålning i Östersjön. Men fisketryck och annan mänsklig påverkan som övergödning och miljögifter kan förstå förvärra situationen för fiskbestånd som redan tagit stryk på grund av klimatförändringarna.
Värmeböljor
Östersjöns ytvatten har värmts upp ungefär dubbelt så mycket som världshavens ytvatten i genomsnitt. Östersjön drabbas också av fler och kraftigare marina värmeböljor än många andra havsområden. Mellan 1982 och 2023 registrerades 189 marina värmeböljor i Östersjön. Under de senaste åren har några av de högsta yttemperaturerna någonsin uppmätts. Bara under 2022 drabbades flera områden av upp till sju separata marina värmeböljor. Temperaturen lokalt låg som mest mer än 9 °C över det normala.
Uppvärmningen i Östersjön är också ojämnt fördelad. Det skiljer sig tydligt mellan norr och söder. I norr och längs kusterna inträffar de kraftigaste värmeböljorna oftast på våren och vintern. Sommarens värmeböljor tenderar istället att vara utbredda över hela Östersjön.
Östersjöcentrum föreslår följande åtgärder:
- Minska utsläppen av växthusgaser för att begränsa klimatförändringen.
- Öka ekosystemens motståndskraft mot värmeböljor genom att
- påskynda åtgärderna för att minska övergödningen,
- minska fysiska störningar av livsmiljöer, till exempel från bottentrålning och muddring
- och återställa kustnära livsmiljöer och bottensamhällen.
- Stärk den långsiktiga övervakningen av förändringar i ekosystemen.
Fast ett av förslagen är puckat. Nämligen det om bottentrålning då i stort sett ingen bottentrålning förekommer i Östersjön. Det förekommer bara längst upp i Bottenviken och långt nere i söder där det fiskas plattfisk i begränsad skala och omfattning.
Läs mer:
- Klimatförändringar bakom minskande lekbestånd av sill
- Åtgärda klimatet för ett bättre fiske
- Klimatförändringarna är det stora hotet mot havet
- Klimatförändringar i Östersjön
- Stoppat trålfiske hjälper inte mot klimatförändringar
- Klimatförändringar – ett hot mot flera arter i Östersjön
PS. När jag såg att den som skrivit faktabladet är en finsk forskare vid universitet i Helingfors förstod jag att forskarna vid Stockholms universitet kanske inte ändrat uppfattning alls. Finska forskare har alltid haft ett vetenskapligt förhållande till fiske och fiskbestånden i Östersjön medan forskarna vid Stockholms universitet alltid låtit sig styras av politiska åsikter och tyckanden. Även när de står i motsatsställning till vetenskapen.
Did you enjoy this article?
Recommend it — Standard Reader surfaces well-loved writing to more readers across the network.