Lovande resultat för cirkulärt fiskfoder

Lovande resultat för cirkulärt fiskfoder. Svampprotein, insektsmjöl och musselmjöl kan bidra till att ersätta soja och fiskmjöl i foder till fisk, gris, kyckling och värphöns. Livscykelanalyserna visar överlag lägre klimatpåverkan, markanvändning och bidrag till övergödning i hav jämfört med referensfoder. Bakom resultaten står Axfoundation och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillsammans med 25 aktörer som testat hela kedjan från råvaruproduktion och fodertillverkning till färdiga livsmedel.

– Det räcker inte att kunna producera en ny cirkulär foderråvara. Resurssmarta råvaror måste också fungera i foderfabriken, hos uppfödaren och på marknaden. Nu har projektets partners visat att hela kedjan fungerar i praktiken. Nästa steg är större volymer, jämn råvarukvalitet och långsiktiga affärer, säger Madeleine Linins Mörner. Hon är  programområdeschef Framtidens mat på Axfoundation.

Försöken i projektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk omfattade cirka 1 000 slaktkycklingar, 170 värphöns, 18 grisar och sju ton regnbåge. Fodren innehöll olika kombinationer av svampprotein och insektsmjöl framställda av restströmmar från skogs- och livsmedelsindustrin samt musselmjöl från odlade musslor som bidrar till minskad övergödning i Östersjön.

Grisarna och fisken växte i nivå med jämförelsedjuren och värphönsen bibehöll sin äggproduktion och äggkvalitet. Kycklingarna växte långsammare, men begränsningar i pilotproduktionen och samtidiga förändringar i foderkedjan gör att orsaken inte kan fastställas. Sensoriska tester visade jämförbar livsmedelskvalitet, i vissa avseenden med högre betyg.

Lägre miljöpåverkan i samtliga foderförsök

Livscykelanalyser av projektets foder visar att markanvändningen minskade med 7-40 procent jämfört med referensfoder på marknaden. Även klimatpåverkan och bidraget till övergödning i hav var lägre för tre av fyra djurslag per kilo foder. Resultaten visar att foder med cirkulära proteinråvaror kan minska belastningen på miljön, men också att effekterna varierar mellan olika foderblandningar.

Studier från SLU visar samtidigt att svampprotein har god proteinsmältbarhet hos gris, jämförbar med soja- och rapsmjöl. Hos kyckling gav både svampprotein och musselmjöl goda resultat för protein och flera aminosyror. Näringsvärdet varierade dock mellan råvarorna beroende på sammansättning och framställningsmetod. Tidigare resultat från tester med musslor och insekter till fisk har visat god smältbarhet och näringsupptag.

– Svampprotein är inte en enhetlig råvara. Två produkter kan ha liknande proteinhalt men skilja sig åt i tillgängliga aminosyror och hur väl djuren kan tillgodogöra sig näringen. För att råvarorna ska kunna användas i fler foderrecept behövs jämn och dokumenterad kvalitet, säger Emma Ivarsson, universitetslektor vid SLU.

Fodrets pris speglar inte hela nyttan

Försöksfodren var dyrare än dagens alternativ, främst på grund av små produktionsvolymer och höga råvarukostnader. Nya fodersammansättningar och produktion i större skala kan minska prisskillnaden. Samtidigt speglar priset sällan hela värdet av exempelvis minskat importberoende och bättre resursutnyttjande.

En enskild svensk restström kan ge 360 000 ton svampprotein

Projektets slutrapport visar att en enda svensk industriell restström teoretiskt skulle kunna ge 360 000 ton svampprotein per år, långt mer än den mängd soja som importeras.

– För att nå större volymer behövs investeringar, långsiktiga köpare och jämn råvarukvalitet. Vi vill också se ett nationellt program för hållbart foder och regler i Sverige och EU som gör det möjligt att minska importberoendet och använda fler säkra restströmmar, säger Madeleine Linins Mörner, programområdeschef Framtidens mat på Axfoundation.

Fiskodling

Hos Älvdalslax producerades omkring sju ton regnbåge med ett foder innehållande 12 procent musselmjöl, 8 procent insektsmjöl och 1,5 procent svampprotein. Tillväxten var jämförbar med fisk som fått konventionellt foder, utan avvikande hälsotecken. Fodret hade 22 procent lägre klimatpåverkan, 40 procent mindre markanvändning och 22 procent lägre bidrag till övergödning.

Alternativ till fiskmjöl

Varje år produceras drygt fem miljoner ton fiskmjöl globalt. Mer än tre fjärdedelar används inom vattenbruket. Fiskmjöl är en näringsmässigt värdefull råvara, men en stor del framställs fortfarande av hel vildfångad fisk,15 endast en del kommer från restströmmar vid fiskberedning. Vattenbrukets efterfrågan på foderråvaror är stor, men hur mycket fisk som kan fångas begränsas av behovet att värna fiskbestånd och havens ekosystem.

Frågan berör också Sverige. Fiskmjöl används i fiskodling och i ekologiska foder till bland annat värphöns. Dessutom bidrar den odlade fisk vi importerar till Sveriges användning av fiskmjöl. Eftersom 90 procent av den fisk som äts i Sverige är odlad, och 99 procent av den är norsk odlad lax, är det relevant att även följa foderutvecklingen i norsk laxproduktion.

Där har andelen fiskmjöl i fodret minskat från cirka 65 procent 1990 till 12 procent 2020. En stor del har ersatts med vegetabiliska proteiner, framför allt sojaproteinkoncentrat.Det minskar behovet av fiskmjöl per kilo foder, men ökar samtidigt behovet av odlingsbar mark och den negativa påverkan på biologisk mångfald.

Eftersom laxproduktionen har vuxit kraftigt säger andelen i fodret heller inte på egen hand hur den totala användningen av fiskmjöl har förändrats. Därför behövs fler råvaror som fungerar näringsmässigt och kan minska trycket på både fiskebestånd och odlingsbar mark.

Alternativ till sojabönor

Sojabönor används i stor omfattning i foder eftersom den kombinerar högt proteininnehåll och god smältbarhet med konkurrenskraftigt pris och stor tillgång. Aminosyrorna i sojaproteinet kompletterar också spannmålsbaserade foder väl. I konventionell produktion kan fodret dessutom balanseras med tillsatta syntetiska aminosyror för att möta djurens näringsbehov.

Samtidigt är sojaodlingen globalt förknippad med markomvandling, användning av bekämpningsmedel och påverkan på biologisk mångfald. Sojan i svensk foderindustri är nästan alltid hållbarhetscertifierad. Certifieringen ställer krav på odlingen, men även certifierad soja kräver odlingsbar mark och kan produceras med bekämpningsmedel. För svensk del kvarstår också importberoendet.

PS. Bilden i toppen föreställer arbete med musselodling. Den är från Axfoundation.