Skip to content

Utveckling av nya produkter av sill och skarpsill

Efterfrågan på sillprodukter har mycket tydliga toppar vid de stora svenska högtiderna. Jul och midsommar. Nya produkter av sill och skarpsill vilka bygger på en större variation av styckningsdetaljer vore viktiga tillskott för att jämna ut efterfrågan under året. Att det inte finns nån marknad under andra delar av året är ett av problemen i det pelagiska fisket enligt Jordbruksverket.

Svensson
Sep 11, 20263 min read

tveckling av nya produkter av sill och skarpsill. Efterfrågan på sillprodukter har mycket tydliga toppar vid de stora svenska högtiderna. Jul och midsommar. Nya produkter av sill och skarpsill som bygger på en större variation av styckningsdetaljer vore viktiga tillskott för att jämna ut efterfrågan under året. Att det inte finns nån marknad under andra delar av året är ett av problemen i det pelagiska fisket enligt Jordbruksverket.

Dessutom används i huvudsak sill importerad från Norge och fiskad i norska havet i produktionen av inlagd sill. Användningen av nordsjösill för detta bör kunna öka och då kan den kanske delvis landas i Sverige men normalt är gångtiden från fiskeområdena i Nordsjön så lån att landning i Norge eller Danmark är ekonomiskt fördelaktigt.

Produktutveckling

En produktdiversifiering skulle också ytterligare sänka klimatavtrycket på måltider från dessa fiskar, samt öka beredskapen för att bättre utnyttja bestånden av sill och skarpsill i en krissituation. En ökad export skulle dessutom kunna bidra till en jämnare produktion under året.

Idag finns ett arbete med sillfärs till sillburgare för att försöka skapa ökad efterfrågan på sill när det inte är jul eller midsommar. Efter att fisken använts till filé så nyttjas styckningsdetaljer/avskär för att tillverka nya produkter såsom färser och bollar. Flera forsknings- och utvecklingsprojekt (knutna till både Östersjön och västkusten) arbetar med att bättre ta tillvara på det som tidigare klassats som restströmmar.

Slutligen fryses sill och skarpsill också hel för exportmarknaden. All skarpsill som landas i Simrishamn går till humankonsumtion och exporteras blockfryst till England och Skottland. Under de senaste åren har intresset för svenskfångad skarpsill och sill dessutom ökat i Polen. Skarpsillen utgör en stor volym av de svenska fiskemöjligheterna men den används idag i liten utsträckning för humankonsumtion i Sverige.

Jorbruksverkets förslag i detta sammanhang utgör i stort sett bara löst prat:
  • Företag och forskning bör i kreativa samarbeten bedriva ett innovativt arbete för att få fram nya konsumentprodukter av sill/strömming och skarpsill. Myndigheter bör fortsatt stödja arbetet med de finansiella verktyg som finns tillgängliga.
  • Företagen bör fortsatt arbeta med att etablera nya exportmarknader och främja export till etablerade marknader.
Och det är inte bättre i det så kallade handlingsplanen:

Stöd bör ges för att utveckla marknaden för pelagisk fisk. Stöd bör ges såväl inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet (HFVP) som med särskilda nationella medel avsatta för detta. Bedömningen av ansökningar ska se positivt på insatser som görs i samverkan mellan aktörer i olika delar av värdekedjan.

Insatser som omfattas bör inkludera:
  1. Utveckling av nya innovativa produkter, processer, förpackningar och samarbeten, produkter från underutnyttjade pelagiska arter och ”liten fisk” och såväl filé som alternativa styckningsdetaljer.
  2. Marknadsanalyser.
  3. Utveckling av en ”från Sverige-märkning” som bygger på att fisk fångad inom svensk kvot, av en svensk båt och landad i en svensk hamn borde kunna ses som från Sverige.
  4. Generisk marknadsföring för att föra fram sill och andra pelagiska arters näringsfördelar och hälsoeffekter, hållbarhetsaspekter, värde som råvara i matlagningen och andra egenskaper som inte är kopplade till ett specifikt varumärke.
  5. Insatser för att stärka konsumenternas kunskaper om fiskens värde i livsmedelsförsörjningen och fiskets betydelse för Sverige.
  6. Insatser för att stärka handelns kunskaper om fisk.
  7. Utveckla en ”turistfiskkarta”, dvs. en karta till besöksnäringen med olika regioners fiskspecialiteter.
  8. Insatser för att stimulera offentlig upphandling av svensk fisk bör fortsätta.
  9. Utveckla formerna för att följa upp konsumtions- och handelsrelaterad statistik på sjömatsområdet.

Det är mycket prat och lite verkstad. Som ansvariga för nämner Jorbruksverket i princip bara myndigheter. Ett till intet förpliktigande ord. Det betyder i praktiken att ingen bryr sig.

Läs mer:

PS. Bilden i toppen är sillburgare från Pelagic Seafood.

Did you enjoy this article?

Recommend it — Standard Reader surfaces well-loved writing to more readers across the network.

Across the AtmosphereDiscussions