Fler åtgärder krävs för torsken enligt HaV

Fler åtgärder krävs för torsken enligt HaV. Torskbestånden i svenska vatten befinner sig i en kritisk situation. Östersjön förväntas bli varmare och salthalten i havet kommer att minska ytterligare, framförallt i norra delen av Östersjöområdet. Det är faktorer som kraftigt påverkar torskens förmåga att fortplanta sig. Dessutom förvärrar klimatförändringarna redan existerande utmaningar, som svaga bestånd och utbredd syrebrist.

I Östersjön är övergödning och syrebrist de största påverkanskällorna, medan fiske och predation (rovdjur) spelar en större roll på Västkusten. Det krävs en bred kombination av åtgärder inom tre områden för att ge torskbestånden förutsättningar för återhämtning.

• Miljöåtgärder – Riktade insatser för att förbättra torskens livsmiljöer, som minskad övergödning i Östersjön och restaurering av ålgräsängar, torskens barnkammare, på Västkusten.
• Hållbara fiskemöjligheter – Restriktiva fiskekvoter, tekniska regler och ekosystembaserad förvaltning för att minska fisketrycket.
• Förbättrad efterlevnad av fiskereglerna – Stärkt kontroll och selektiva fiskemetoder för att minska bifångster och förbättra fiskeridata som används för att uppskatta hur bestånden mår.

– Torskens livsbetingelser varierar mellan olika havsområden och åtgärderna måste anpassas efter varje bestånds specifika förutsättningar. I Östersjön är det avgörande med miljöåtgärder, medan fiskeregleringar och habitatskydd är viktigare för Västkustens torskbestånd, säger Andreas Sundelöf. Han är utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Kräver samordning och långsiktighet

För att åtgärderna ska få effekt behöver de genomföras samordnat, både nationellt och internationellt. Sverige har ett visst handlingsutrymme inom nationella vatten, men de mest effektiva åtgärderna kräver samarbete inom EU:s gemensamma fiskeripolitik och med grannländer.

– Det svenska fisket står för en begränsad del av de totala fångsterna av torsk i Östersjön och Västerhavet, men nationella åtgärder kan ändå göra skillnad. Samtidigt är det nödvändigt att EU-gemensamma regler och miljöinsatser samverkar för att ge bestående resultat, förklarar Inger Dahlgren. Hon är enhetschef på Fiskeregleringsenheten.

Inger Dahlgren är något slarvig när det gäller torsken. Svenskt yrkesfiske står i stort sett inte för någon fångst av torsk alls i Östersjön. När det gäller Västerhavet har hon dock helt rätt.

HaV betonar att långsiktiga miljöutmaningar som klimatförändringar och övergödning kommer att fortsätta att påverka torskbestånden. Därför krävs uthålliga insatser och samverkan mellan myndigheter, forskare och lokala aktörer både nationellt och internationellt för att säkra en hållbar framtid för torsken.

Min uppfattning är klar. Det går inte att rädda torsken i Östersjön på grund av det allt varmare vattnet. Och i Skagerak och Kattegatt är det tveksamt om torsken går att rädda av samma skäl. Detta innebär förstås inte att det är fel att vidta de åtgärder som HaV föreslår. Det är dock troligt att de inte har nån effekt.

PS. Bilden i toppen av en torsk är tagen av Wilhelm Thomas Fiege. Licens: CC BY-SA 4.0